Marknaden mättad för dyra nybyggen

Hyrorna i Värmland ligger i allmänhet under riksgenomsnittet.

Hyrorna i Värmland ligger i allmänhet under riksgenomsnittet.

Nivån på hyrorna skiljer sig mycket mellan nya och äldre lägenheter. Men det är också stor skillnad mellan kommunerna, framför allt när det gäller hyrorna i nybyggda hus.

I Karlstad har en ny trea ett par tusen mer i månadshyra än nya lägenheter på mindre orter, där man valt att använda det statliga investeringsstödet.

Vad ingår i hyran?

I diagrammet här bredvid visas den genomsnittliga hyresnivån i länets kommunala, allmännyttiga bostadsbolag. De flesta ligger under riksgenomsnittet, som är ungefär 6 500 kronor per månad för en 70 kvm stor lägenhet.

Nivån påverkas mest av hur gammalt bostadsbeståndet är, och om man genomfört större renoveringar eller inte. Men ibland snedvrids jämförelsen av att vissa bolag (t ex Björkåsen) tillämpar kallhyra och att det även i övrigt är olika vad som faktiskt ingår i hyran. I Karlstads Bostads AB ingår till exempel inte vattenförbrukning, hyresgästerna står själva för en del av underhållet i lägenheten och de får betala extra för varje tvätt i tvättstugan.

Ingen kö till dyra lägenheter

I Karlstad har det byggts mycket nytt de senaste åren, det mesta med väldigt höga hyresnivåer. Nu ser det ut som om marknaden för den typen av lägenheter kan vara mättad. Dyra lägenheter står tomma samtidigt som det råder stor brist på bostäder med lägre hyror.

Trots det väljer även allmännyttiga Karlstads Bostads AB att bygga nytt med hyror som hamnar kring 11 000 kronor i månaden för en trerummare. Där har bolaget satt hyrorna utan att komma överens med Hyresgästföreningen.

Stor efterfrågan på billigare boende

Bättre i fas med efterfrågan har privata Willhem varit. De byggde, med hjälp av det statliga investeringsstödet, en extra våning på ett befintligt hyreshus. De drygt 30 ettorna med sovloft, med en hyra på knappt 5 000 kronor, tog slut direkt.

Stödet används flitigt

I flera av länets mindre kommuner har investeringsstödet använts flitigt. Där är det närmast en förutsättning för att man ska kunna bygga över huvud taget. Några av kommunerna – till exempel Eda och Torsby – har också använt konceptet Kombohus. Det är en gemensam upphandling av typhus som de allmännyttiga bolagens organisation skapat just för pressa byggpriserna.

Renoveringar på olika sätt

Många av husen som byggdes under miljonprogrammet behöver rustas, och det görs på olika sätt. Hyresgästföreningen strävar efter att arbetet ska ske i dialog med hyresgästerna och inte leda till för stora hyreshöjningar. Den ambitionen har även de flesta allmännyttiga bostadsföretag i länet. De gör också genomgripande renoveringar av hela husen.

Bland privata företag har det blivit allt vanligare med så kallade konceptrenoveringar, vilket betyder att man rustar en lägenhet i taget vartefter de blir lediga. De slipper då begära godkännande från en befintlig hyresgäst, men kan å andra sidan inte göra några ordentliga renoveringar av t ex avloppsstammar, trapphus, fasader.

På det viset höjs hyrorna, ibland även till nivåer som Hyresgästföreningen inte godkänner.

 

Senast uppdaterad: 17 september, 2020