Kraftigt höjda elpriser i hela länet
Värme, vatten, el och sophämtning är dyrt i Värmland. Bara Karlstad, Arvika, Kristinehamn och Hagfors har en samlad taxenivå som ligger under riksgenomsnittet.
Generellt är taxorna högre i glesbygd. I Karlstad går drygt 2 100 kronor i månaden till taxor och avgifter i en normalstor lägenhet. De andra kommunerna är dyrare. I flera av dem får man betala över 400 kronor mer för samma förbrukning.
Skenande elpriser
Varje år brukar avgifterna höjas, oftast med betydligt mer än andra priser i samhället. I år höjdes taxorna 14 procent i snitt medan den allmänna kostnadsutvecklingen var 6 procent.
Det var kostnaden för el som rusade i höjden. I samtliga kommuner höjdes elpriset med cirka 50 procent, motsvarande runt 260 kr i månaden för en 67 kvm stor lägenhet.
Måttligare höjningar
Övriga avgifter – för fjärrvärme, VA och avfall – höjdes, med några undantag, med mindre än inflationen.
I Karlstad höjdes exempelvis avfallstaxan med motsvarande 40 kr i månaden för en normallägenhet. Forshaga fick höjda VA- och avfallstaxor. Fjärrvärmen blev något dyrare i Eda medan Forshaga och Munkfors kunde glädjas åt något sänkta fjärrvärmepriser.
Dyr fjärrvärme i Forshaga
Fjärrvärmen är den tyngsta posten i de samlade taxorna, och har därför stor betydelse för den totala nivån. Forshagas fjärrvärmetaxa är, även efter årets prissänkning, bland de högsta i landet. Även Storfors, Sunne, Kristinehamn, Grums, Torsby och Säffle har dyr fjärrvärme.
Taxorna har höjts mer än hyrorna
Taxor och avgifter har stigit betydligt mer än andra priser under en lång rad år. Sedan 1996 har taxenivån i Torsby, Årjäng, Forshaga höjts tre gånger mer än inflationen. De flesta av de andra Värmlandskommunerna ligger inte långt efter.
I riket som helhet har taxorna höjts med 112 procent i genomsnitt sedan 1996 samtidigt som den allmänna prisnivån KPI stigit med 40 procent.
Kommun | Fjärrv* | El | VA | Avfall | Total kostnad |
Arvika | 169 | 140 | 75 | 23 | 407 |
Eda | 171 | 146 | 89 | 22 | 427 |
Filipstad | 183 | 140 | 84 | 23 | 430 |
Forshaga | 199 | 146 | 90 | 21 | 456 |
Grums | 187 | 146 | 84 | 18 | 435 |
Hagfors | 177 | 146 | 66 | 26 | 414 |
Hammarö | 180 | 146 | 106 | 23 | 455 |
Karlstad | 160 | 140 | 56 | 26 | 382 |
Kil | 172 | 146 | 105 | 20 | 444 |
Kristinehamn | 187 | 143 | 60 | 25 | 414 |
Munkfors | 172 | 146 | 83 | 24 | 425 |
Storfors | 192 | 146 | 94 | 19 | 451 |
Sunne | 190 | 146 | 87 | 24 | 447 |
Säffle | 187 | 147 | 66 | 21 | 421 |
Torsby | 187 | 140 | 108 | 25 | 461 |
Årjäng | 183 | 147 | 107 | 17 | 454 |
Riksgenomsnitt | 174 | 141 | 79 | 25 | 420 |
Källa: Avgiftsgruppen *Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. |
Undersökningens metod är att ”förflytta” en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning. Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996. Bakom den så kallade Avgiftsgruppen står HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
Länk till hela Nils Holgersson, avgiftsstudie 2022 (pdf).
Senast uppdaterad: 21 november, 2022