Fördjupning och källmaterial

Vartannat år sedan 1997 har Hyresgästföreningen genom en enkätundersökning kartlagt ungas situation på bostadsmarknaden: hur de bor och hur de skulle vilja bo. Unga vuxnas boende i Sverige 2019 (pdf, 40 sidor)

Efter att SCB kommit med nya prognoser över befolkningsutvecklingen har även Boverket uppdaterat sin prognos över hur mycket bostäder som behöver byggas. I juli 2018 bedömer man att 93 000 bostäder per år behöver byggas fram till och med 2020, och däreter 51 000 per år fram till 2025. Behov av nya bostäder 2018–2025 (pdf, 40 sid). Boverket rapport 2018:24

Två gånger per år gör Boverkets experter en analys av hur befolkningsutveckling, ränteläge med mera påverkar byggande och bostadspriser. Här finns också prognoser för hur bostadsbyggandet utvecklas i olika delar av Sverige. Boverkets indikatorer juni 2020 (pdf, 32 sidor).

Bostadsforskaren Martin Grander har studerat inkomster, utbildningsnivå och förvärvsintensitet bland dem som bor i olika upplåtelseformer, och hur det har förändrats mellan 2012 och 2017. Han har också närstuderat vissa områden i Göteborg och Malmö. En slutsats är att de allmännyttiga bostäderna allt mer blir ett boende för personer med låga inkomster. Allmännyttan blir också allt mer trångbodd. Segmentering i bostadsbeståndet. Malmö universitet 2020 (pdf, 53 sidor).

Höga byggkostnader är det enskilt största hindret för att bygga nya hyresrätter. Ett annat stort problem är att det saknas efterfrågan på bostäder med den hyresnivå som byggkostnaderna leder till. Det framgår av en enkätundersökning som Hyresgästföreningen gjort bland bygg- och bostadsföretag. Hyresgästföreningen april 2018. Hinder för bostadsbyggande (pdf, 20 sidor)

Kartläggning av bostadssituationen för studenter i Sveriges universitets- och högskolestäder. Sju städer får röd flagg vilket betyder att de inte kan erbjuda bostad inom ett halvår. SFS bostadsrapport 2020 (pdf, 42 sidor)

Rapporten beskriver vad korttidsuthyrning, till exempel via Airbnb, får för effekter i sex städer: tre svenska och tre i övriga Europa. Från bostad till hotell – korttidsuthyrningens förutsättningar (pdf, 15 sidor). Hyresgästföreningen 2018.

Det sägs ofta att rörligheten på bostadsmarknaden är för låg, och att det är en av orsakerna till bostadskrisen. Men hur låg är den? Det har forskaren Maria Brandén och konsultföretaget Ramböll undersökt, på uppdrag av Hyresgästföreningen. Det visar sig att hyresgäster flyttar ungefär dubbelt så ofta som de som äger sina bostäder, och att siffrorna varit stabila länge. Rörligheten på den svenska bostadsmarknaden (pdf, 32 sidor). Ramböll, Linköpings universitet, Stockholms universitet 2016.

Är det sant att beståndet av hyreslägenheter i Stockholm är underutnyttjat? Nej, tvärtom. Problemet är i stället att det i vissa stadsdelar bor för många i hyreslägenheterna, konstaterar rapportförfattarna. I Hur bor man i Stockholm? (pdf, 101 sidor) beskrivs läget noggrant, i diagram och tabeller. Bo-Analys och vostra konsulter 2015.

Projektet Bostad först, som drivs av Stadsmissionen, har gett ut denna skrift, författad av Barbro Engman. Den går igenom vad som styr svensk bostadspolitik och vilka politiska verktyg som kan användas för att påverka bostadssituationen i din kommun. Januari 2019. En snabbguide till ramarna för svensk bostadspolitik – och hur du kan påverka den (pdf 32 sid).

Hyreskommissionen är en oberoende grupp som tillsattes av Hyresgästföreningen för att lägga fram förslag för hur hyresrätten kan utvecklas. Förslagen handlar bland annat om att införa en låg moms på hyran och ett oberoende skiljedomsförfarande för att lösa tvister om hyreshöjningar. Augusti 2018. Hyresrätten i framtiden (pdf 60 sid).

Delegation 2030 tillsattes av Hyresgästföreningen för att oberoende arbeta med förslag för en ny bostadspolitik. En rad forskare och branschföreträdare har deltagit i arbetet. Augusti 2018. Slutbetänkande Bostad 2030 (pdf 36 sid).

Hur mycket skulle hyrorna höjas om dagens hyressättningssystem med bruksvärdesprincip och besittningsskydd ersattes med marknadshyror? Det har konsultföretaget Ramböll undersökt på uppdrag av Hyresgästföreningen. Man har räknat på vad förändringarna skulle innebära i olika stadsdelar i Stockholm, Göteborg, Halmstad och Helsingborg och beskriver det i fyra rapporter. Hyresgästföreningen och Ramböll juni 2018.
Marknadshyror för hyreslägenheter i Stockholms kommun (pdf, 40 sidor)
Marknadshyror för hyreslägenheter i Göteborgs kommun (pdf, 32 sidor)
Marknadshyror för hyreslägenheter i Halmstads kommun (pdf, 30 sidor)
Marknadshyror för hyreslägenheter i Helsingborgs kommun (pdf, 30 sidor)

I rapporten presenterar forskaren Stefan Fölster i tio punkter hur områden som kännetecknas av utanförskap kan utvecklas med både fysiska och sociala åtgärder. Barnen, deras skolgång och boende är nyckelfaktorer. Rapporten är beställd av Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Byggvesta. November 2017. Den inkluderande staden (pdf 120 sid).

Gemensamt förslag från samtliga tre parter på hyresbostadsmarknaden om bättre skattemässig balans mellan upplåtelseformerna. Publicerat september 2017. Balanserade ekonomiska villkor (pdf, 28 sid)

Det byggs och renoveras mer än på länge – men är det långsiktigt hållbart? Analys av boendekostnader, vinster och riskerna med kortsiktiga affärsmodeller. Hyresgästföreningen 2017. Nyproduktion och renoveringar av hyresrätter – en för lönsam affär? (pdf,15 sidor)

Det finns plats för en miljon nya bostäder max 20 minuter från centrum. Det kommer stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle fram till. Han har inventerat den byggbara marken i tio svenska städer på uppdrag av Hyresgästföreningen. En förutsättning är att stadsplaneringen styrs hårdare för att ge plats åt människor och kollektivtrafik i stället för bilar. Alla får plats i stadens goda lägen (pdf, 52 sidor).

Om Sverige inför marknadshyror skulle det kosta skattebetalarna 70-80 miljarder, lågt räknat. Det visar en rapport som konsultföretaget PwC gjort på uppdrag av de allmännyttiga bostadsföretagens organisation SABO. Där framgår även att Europa har bostadsbrist oavsett hur hyrorna sätts. Vad skulle marknadshyror kosta Sverige? Konsekvenser av svensk marknadshyra och jämförelse av europeisk social housing (pdf, 68 sidor). PwC och SABO 2016.

De allmännyttiga bostadsföretagen har stora möjligheter att bidra till samhällsnyttan, inte minst genom att bygga nya bostäder. Det visar en grupp forskare som på SABOs uppdrag kartlagt hur allmännyttans uppdrag kan tolkas och utföras i praktiken. Forskningsprojektet redovisas i sin helhet i boken Nyttan med allmännyttan (Liber förlag 2015). Här finns en sammanfattning av Nyttan med allmännyttan (pdf 40 sidor).

Slutbetänkande från den statliga utredning som skulle lämna förslag på förbättrade skattemässiga villkor för hyresrätten. Innehåller en noggrann genomgång av skillnaderna i beskattning (sid 45–58), och slutsatsen är att villkoren är långt ifrån neutrala. Vissa bostadsbeskattningsfrågor SOU 2014:1 (pdf, 239 sidor)

Hyresgästföreningens förhandlingschef Pär Svanberg, som också deltagit som expert i utredningen, sammanfattar de viktigaste slutsatserna i Bostadsbeskattningskommitténs betänkande. Bostadsbeskattningskommitten – en kommentar (pdf, 6 sidor)

2001–2006 utgick ett bidrag till att bygga hyresrätter i orter med bostadsbrist. Ett villkor för att få bidraget var att inflyttningshyran inte översteg en viss nivå. En jämförelse mellan produktionskostnaden för bostadsrätter respektive hyresrätter 2002–2008 visar att investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna. Här finns siffrorna, i ett PM från Hyresgästföreningen 2010. Investeringsbidraget_sänkte_byggkostnaderna_PM_2010 (pdf, 5 sidor)

Privata aktörer köper upp äldre hyreshus och renoverar en lägenhet i taget, vilket leder till kraftiga hyreshöjningar. Samtidigt kvarstår det grundläggande upprustningsbehovet. Dessa så kallade konceptrenoveringar är en farlig utveckling, enligt Hyresgästföreningen. Konceptrenoveringens konsekvenser (pdf, 28 sidor). Hyresgästföreningen 2019

Statlig utredning föreslår att lagen skärps när det gäller hyresgästers möjligheter att påverka omfattningen av ombyggnad i sina bostäder. Utredningen är mastig, men det finns en sammanfattning i början som förklarar det viktigaste.  SOU 2017:33 (pdf, 520 sidor)

Fastighetsägaren får i princip alltid rätt när hyresnämnd eller hovrätt avgör tvister som gäller ombyggnad av hyreslägenheter. Det visar Karin Wetterberg i sitt examensarbete i juridik vid Uppsala universitet. Hyresgästföreningen, som beställt studien, sammanfattar rapporten (pdf, 7 sidor).

Rapporten, som tagits fram på uppdrag av Hyresgästföreningen, beskriver effekterna på hushållens ekonomi vid olika nivåer på hyreshöjningar. Hushållen som studerats bor i områden i Göteborg som snart ska renoveras. Vid en hyreshöjning på 50 procent, vilket inte är ovanligt, kan vart tredje hushåll tvingas flytta. Var tredje kan tvingas flytta (pdf, 78 sidor). Bo-Analys och vostra konsulter 2016.

Hyresgäster måste få större inflytande över vad som görs i deras hem, så att de har möjlighet att välja nivå på upprustningen och bo kvar efter en renovering. Det anser Hyresgästföreningen, som föreslår en rad åtgärder för att förbättra situationen. bland annat hållbar ROT för hyresrätter och skattefria investerings- och underhållsfonder. Hyresgästföreningen 2015. Hållbar ombyggnad (pdf,16 sidor)

Var fjärde hyresgäst flyttar i samband med omfattande renoveringar. Det är i första hand personer med låga inkomster som flyttar, och de flyttar till områden med lägre medelinkomst och sämre skolresultat. Boverket rapport 2014:34 flyttmonster-omfattande-renoveringar (pdf, 90 sidor)

En rapport om ombyggnation ur hyresgästernas perspektiv. Sara Westin, fil dr i kulturgeografi, har intervjuat hyresgäster i miljonprogrammet som ställts inför omfattande renoveringar. Men vart ska ni då ta vägen? (pdf, 78 sidor) Hyresgästföreningen och Uppsala universitet 2012.

Äldre som bor i hyresrätt har lägst inkomster och betalar mest för sitt boende. Hushåll i äganderätt har 57 procent lägre boendeutgifter än hushåll i hyresrätt, och en stor andel av pensionärerna i hyresrätt har mycket små marginaler. Äldres boendeekonomi (pdf, 76 sidor) Boverket rapport 2018:19

I genomsnitt har inkomsterna ökat mycket mer än boendeutgifterna mellan 2006 och 2013. Men det gäller inte alla. 770 000 hushåll, eller cirka 1,5 miljoner människor, i Sverige har inte tillräckligt kvar till annan baskonsumtion när boendekostnaden är betald. Det visar en studie som Boverket gjort. Boende till rimlig kostnad (pdf, 36 sidor) Boverket rapport 2016:11

Sammanfattning av Statistiska centralbyråns kartläggning av inkomstutvecklingen i Sverige samt hur boendet ser ut i olika inkomstgrupper, familjetyper och åldrar. Avståndet mellan olika grupper har ökat kraftigt under 2000-talet. Inkomstrapport 2017 – individer och hushåll (pdf, 79 sidor). SCB Ekonomisk välfärdsstatistik 2019:1.

I Wien bor 80 procent av hushållen i hyresrätt. Samtidigt är det en stad som år efter år rankas i topp när det gäller livskvalitet. En stor del av hyreslägenheterna klassas som social housing, men inkomstgränsen som berättigar till att bo där ligger så högt att de flesta invånare kvalar in. Wienmodellen – inspiration till en ny social bostadspolitik (pdf, 48 sid) Arena Idé 2019

Hur ser det ut med statligt stöd för byggande i Frankrike, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland? Det har Ernst & Young kartlagt, på Hyresgästföreningens uppdrag. Samtliga länder har – till skillnad från Sverige – olika former av statligt stöd för att stimulera produktion av hyresrätter. Studie över finansieringssystem för nyproduktion av hyresrätter i vissa europeiska länder (pdf, 40 sid)

Sociala bostäder, eller så kallad social housing, framförs ibland som en del av lösningen för bostadskrisen i Sverige. Boverket har studerat och jämfört de olika modeller för sociala bostäder som finns i sex europeiska länder. Systemen är väldigt olika, både när det gäller finansiering och vilka grupper de riktar sig till. Den sociala bostadssektorn i Europa. Jämförelser mellan sex EU-länder (pdf, 144 sidor). Boverket rapport 2016:16

Mer än 14 000 hyresgäster i Göteborgsregionen har svarat på frågor om sitt boende och hur de tycker att hyresvärden sköter förvaltningen. Boende i allmännyttan är mer nöjda än de som bor hos privata värdar. Medlemsundersökning Region Västra Sverige 2019  (pdf, 67 sidor). Hyresgästföreningen 2019.

Vartannat år sedan 1997 har Hyresgästföreningen genom en enkätundersökning kartlagt ungas situation på bostadsmarknaden: hur de bor och hur de skulle vilja bo. Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen 2019 (pdf, 26 sidor). Hyresgästföreningen 2019.

Länsstyrelsens årliga genomgång av läget på bostadsmarknaden. BMA Dalarna 2020 (pdf, 58 sid)

Länsstyrelsens årliga genomgång av läget på bostadsmarknaden. BMA Halland 2020 (pdf, 58 sid)

Länsstyrelsens årliga genomgång av läget på bostadsmarknaden. BMA_Södermanland (pdf, 66 sid)

Länsstyrelsens årliga genomgång av läget på bostadsmarknaden. BMA Värmland 2020 (pdf, 48 sid)

Länsstyrelsens årliga genomgång av läget på bostadsmarknaden. BMA Västra Götaland 2019 (pdf, 44 sid)

Länsstyrelsens årliga analys av läget på bostadsmarknaden. BMA Örebro län 2020 (pdf, 101 sid)

Vartannat år sedan 1997 har Hyresgästföreningen genom en enkätundersökning kartlagt ungas situation på bostadsmarknaden: hur de bor och hur de skulle vilja bo. Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen 2019 (pdf, 26 sidor). Hyresgästföreningen 2019.