Bostadsbidrag
Antalet hushåll som får bostadsbidrag har halverats på knappt 30 år. I dag riktas bidraget främst till de hushåll med allra lägst inkomster.
Bostadstillägget drygar ut pensionen
Bostadstillägget är ett stöd till pensionärer med låga inkomster. Hur stor andel av pensionärerna som har rätt till bostadstillägg skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner, och det är betydligt fler kvinnor än män som får stödet.
Senast uppdaterad:
2026-02-03
Bostadstillägg vanligare bland kvinnor
Ungefär sju av tio mottagare av bostadstillägg är kvinnor. År 2025 uppgick antalet kvinnliga mottagare till 210 792, jämfört med 90 851 manliga mottagare.
Kvinnornas andel har däremot minskat över tid, från 81 procent år 2010 till dagens 70 procent. Att det sker en gradvis utjämning mellan könen har flera förklaringar.
De kvinnor som går i pension i dag har i större utsträckning lönearbetat jämfört med tidigare generationer. Det gör att allt fler kvinnor har pensioner som ligger över bostadstilläggets inkomstgräns.
Samtidigt finns det trender också i motsatt riktning. Exempelvis har många invandrade låga pensioner, eftersom de inte hunnit arbeta in lika mycket pengar som människor födda i Sverige. Detta gör att förhållandevis många i den här gruppen har rätt till bostadstillägg, också bland männen.
Små skillnader i bidragsbelopp
Bostadstillägget beräknas utifrån flera faktorer, bland annat boendekostnad, inkomst samt om den sökande bor ensam eller tillsammans med andra. För ensamstående är det högsta möjliga bostadstillägget 7 290 kronor per månad. Boendekostnader som överstiger 7 500 kronor per månad räknas inte med i beräkningen. I praktiken är det få pensionärer som har rätt till fullt bostadstillägg.
Under 2025 var medianbeloppet ungefär 3 500 kronor i månaden, med små skillnader mellan könen. I den tredje kvartilen var beloppet strax över 5 000 kronor i månaden för både män och kvinnor. Det betyder att 75 procent av alla mottagare får ett belopp som är lägre än detta.
Statens sammanlagda utgifter för bostadstillägg uppgick år 2025 till 13,3 miljarder kronor.
En majoritet bor i hyresrätt
Av mottagarna av bostadstillägg bor en stor majoritet i hyresrätt, motsvarande ungefär 66 procent. Knappt en fjärdedel bor i en bostad de själva äger, det vill säga antingen bostadsrätt eller småhus. Ungefär nio procent bor i särskilt boende. Hit räknas exempelvis vård- och omsorgsboenden, eller biståndsbedömda trygghetsboenden.
Stor skillnad mellan kommuner
Bostadstilläggets omfattning skiljer sig kraftigt mellan Sveriges kommuner.
Södertälje är den kommun där andelen pensionärer med bostadstillägg är som högst. Av invånarna över 66 år har 25 procent bostadstillägg. Kommunen har även det högsta bostadstillägget per invånare i åldersgruppen, 1 105 kronor per månad. Även i Malmö, Botkyrka, Burlöv och Landskrona är andelen mottagare av bostadstillägg relativt hög.
Danderyd har den lägsta andelen pensionärer med bostadstillägg i landet. Knappt fem procent av invånarna över 66 år har bostadstillägg, och det genomsnittliga bidragsbeloppet per invånare i åldersgruppen uppgår till 176 kronor per månad. Även Täby, Lomma och Ekerö har en låg andel mottagare av bostadstillägg.
Hur fungerar bostadstillägget?
Bostadstillägget är ett ekonomiskt stöd som riktar sig till pensionärer med låga inkomster och relativt höga boendekostnader.
För att det ska kunna bli aktuellt med bostadstillägg måste vissa grundkrav vara uppfyllda. Den som ansöker ska bland annat:
- Vara bosatt i Sverige.
- Ha fyllt 66 år.
- Ta ut hela sin allmänna pension, inklusive premiepensionen.
- Ha låga inkomster i förhållande till sina boendekostnader.
Bostadstillägget kan sökas av både ensamstående och sammanboende pensionärer.
Hur beräknas bostadstillägget?
Beräkningen som avgör hur stort bostadstillägg den sökande har rätt till kan vara svår att förstå. Väldigt förenklat baseras bidragsbeloppet på tre faktorer:
- Boendekostnader.
- Om du bor ensam eller tillsammans med någon.
- Inkomster och tillgångar för sökande och eventuell partner.
Den som har en hög inkomst eller stora tillgångar anses inte behöva stöd, och inkomster över en viss gräns dras därför från bidragsbeloppet.
Gränsen för vilka inkomster som leder till att bidragsbeloppet minskar höjs automatiskt varje år, för att ta hänsyn till samhällsutvecklingen. Detta gör att antalet människor som är berättigade stöd är förhållandevis konstant mellan år. Det kan jämföras med bostadsbidraget, vars nuvarande konstruktion gör att antalet mottagare blir färre och färre.
Mer information
Detaljerade regler, aktuella beloppsgränser och beräkningsmodeller finns på Pensionsmyndighetens webbplats. Där går det även att göra en preliminär beräkning av bostadstillägget. Fördjupande information om bostadstillägget finns även i Pensionsmyndighetens lagar, föreskrifter och vägledningar.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!