Skip to content

7 av 10 bor i kommun med bostadsbrist

Hälften av Sveriges kommuner uppger att det råder brist på bostäder. I samma kommuner bor ungefär 70 procent av landets befolkning.

Senast uppdaterad: 2025-03-03

På denna sida:

Bostadsbrist i hälften av Sveriges kommuner

Under 2024 gjorde sammanlagt 148 kommuner bedömningen att det råder brist på bostäder. Detta enligt Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät (BME). Jämfört med rekordåret 2017 är detta en tydlig förbättring. Då svarade nästan 90 procent av kommunerna att de upplevde en brist på bostäder.

Något fler, 173 kommuner, utgår från att det kommer vara brist på bostäder om tre år. En anledning till att fler förväntar sig brist framöver är att bostadsbyggandet har backat kraftigt på grund av inflation och räntehöjningar. Detta kommer få konsekvenser för framtidens bostadsförsörjning.

70 procent av befolkningen bor i kommun med bostadsbrist

Nästan 70 procent av Sveriges invånare bor i någon av de 148 kommuner som upplever bostadsbrist. Samtidigt har det även här skett en förbättring de senaste åren.

Mellan 2016 och 2021 låg nivån på över 90 procent. En förklaring till att andelen, trots allt, har sjunkit sedan dess är att byggtakten fram tills nyligen varit hög.

Stora skillnader mellan olika delar av landet

Situationen på bostadsmarknaden ser inte likadan ut i hela landet. I vissa kommuner är bostadsbristen så allvarlig att den anses skada både samhälle och ekonomi, medan andra kommuner snarare tampas med avfolkning och ödehus.

Generellt sett är det i de största städerna som bostadsbristen är som tydligast. Bland de kommuner som ingår i någon av storstadsregionerna bedömer de allra flesta att det är brist på bostäder. I Stor-Stockholm är andelen hela 92 procent, med Nykvarn och Nynäshamn som enda undantag.

Utanför storstadsregionerna och andra större städer är bostadsmarknaden betydligt mindre ansträngd. Här ökar också andelen kommuner som anser att bostadsmarknaden är i balans. Bland de kommuner som säger sig ha ett överskott har nästan alla färre än 25 000 invånare.

Läget på kommunernas bostadsmarknader

Använd kartan för att ta reda på hur din kommun bedömer läget på bostadsmarknaden.

Förväntad nybyggnation bromsar in

Bostadsmarknadsenkäten låter kommunerna göra en uppskattning över hur många bostäder de tror kommer att påbörjas under innevarande och kommande år.

Sammanlagt förväntar sig kommunerna att knappt 36 000 bostäder kommer att påbörjas under 2024 och ungefär 49 000 under 2025. Det är en tydlig nedgång jämfört med de senaste fem åren. Då var genomsnittet över 75 000 förväntade bostäder per år.

Det ska dessutom sägas att kommunernas bedömning ofta överskattar hur många bostäder som slutligen faktiskt byggs. Mellan 2019 och 2023 påbörjades ungefär 70 procent av de bostäder som kommunerna hade räknat med. Under 2023 var siffran så låg som 45 procent. Detta hänger till stor del samman med den snabba, och svårbedömda, försämringen av det ekonomiska läget.

I en kommentar till den senaste bostadsmarknadsenkäten menar Boverket att vissa kommuner antagligen har en allt för optimistisk bild även gällande 2024 och 2025. Framför allt för 2025 verkar många kommuner överskatta hur många nya bostäder som kommer påbörjas.

Bostadsmarknaden är kommunernas ansvar

I Sverige har kommunerna ett lagstadgat bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att varje kommun ska ta fram riktlinjer för att planera bostadsförsörjningen i kommunen. Planeringens syfte är att skapa förutsättningar för alla kommunens invånare att leva i goda bostäder. Dessutom ska planeringen se till att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Kommunerna ska med andra ord arbeta aktivt med bostadsfrågan.

Kommunernas roll i bostadsförsörjningen hänger också samman med det kommunala planmonopolet, som regleras i plan- och bygglagen (PBL). Planmonopolet ger kommunerna stort inflytande över hur marken inom kommunernas gränser ska användas och bebyggas. I praktiken regleras markanvändningen genom detaljplaner. Planmonopolet innebär samtidigt att det bara är kommunen som kan anta eller göra ändringar i en detaljplan.

Om Boverket och bostadsmarknadsenkäten (BME)

Uppgifterna på sidan kommer från Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Boverket är en nationell myndighet som ansvarar för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende.

I enkäten delar kommunerna med sig av sina egna bedömningar av läget på bostadsmarknaden. Det betyder att kommunerna kan ha lite olika syn på begreppen som används. Ett underskott kan exempelvis definieras som att det saknas en viss typ av bostäder, eller att de som finns ligger på fel plats. På samma sätt kan kommunerna ha olika syn på vad det innebär med balans eller överskott på bostadsmarknaden.

Så här definierar Boverket de olika begreppen i Bostadsmarknadsenkäten:

  • Balans på bostadsmarknaden innebär att utbudet av bostäder möter efterfrågan av bostäder i kommunen.
  • Underskott på bostäder innebär att efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder kan det försvåra möjligheten att etablera sig på bostadsmarknaden och att flytta till eller inom kommunen.
  • Överskott på bostadsmarknaden innebär att det finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott.

Mer information om bostadsmarknadsenkäten och tidigare års underlag går att läsa om hos Boverket.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss
Om oss