Bostadsbidraget har färre mottagare och lägre kostnader
Antalet om får bostadsbidrag har minskat kraftigt sedan 1990‑talet. Färre mottagare, lägre kostnader och minskad omfattning över tid.
Investeringsstödet har byggt drygt 60 000 hyresrätter och studentbostäder. Stödet infördes för att öka bostadsbyggandet och pressa ner hyrorna i nyproduktion, och statistiken visar att hyrorna i dessa bostäder varit tydligt lägre än i annan nyproduktion.
På denna sida:
Det statliga investeringsstödet för byggande av hyresrätter och studentbostäder hade två huvudsakliga syften: att öka bostadsbyggandet och samtidigt hålla nere hyrorna jämfört med i annan nyproduktion.
Från det att stödet infördes under hösten 2016 fram till 2022 ökade användningen varje år. Under 2023 och 2024 minskade däremot antalet färdigställda bostäder med stöd. Det beror på att investeringsstödet avvecklades och stängdes för nya ansökningar under 2022.
Investeringsstödet är sedan 2022 under avveckling, men uppnådde under sin livstid syftet att både öka bostadsbyggandet och sänka hyrorna i nyproduktion. I hyresrätter som byggts med investeringsstöd är hyrorna genomgående lägre än i annan nyproduktion.
För en nyproducerad hyresrätt på 70 kvadratmeter låg månadshyran 2024 i genomsnitt omkring 2 000–3 500 kronor lägre jämfört med nyproduktion med förhandlad bruksvärdeshyra, presumtionshyra eller individuell hyresförhandling.
En rapport från Tyréns och Hyresgästföreningen visar dessutom att cirka 60 procent av de lägenheter som byggdes med investeringsstöd inte hade blivit byggda alls utan stödet, vilket innebär att stödet bidrog både till lägre hyror och ett ökat bostadsbyggande.
Mellan 2017 och 2025 byggdes ungefär 55 000 hyresrätter med hjälp av investeringsstöd. Totalt har det beviljats och betalats ut knappt 21 miljarder i stöd under perioden.
Under samma period byggdes också ungefär 6 800 studentbostäder med investeringsstöd, till en kostnad av 1,8 miljarder kronor.
Sedan investeringsstödet infördes har allmännyttiga bostadsbolag använt det i större utsträckning än privata fastighetsägare. Användningen ökade succesivt och nådde en topp 2022, då 57 procent av allmännyttans och 44 procent av de privata aktörernas nyproducerade bostäder byggdes med stöd.
Efter att investeringsstödet avvecklades 2022 minskar andelen färdigställda bostäder med stöd. År 2023 låg andelarna fortfarande på relativt höga nivåer, 36 procent för allmännyttan och 42 procent för privata aktörer, men under 2024 syns en en tydlig nedgång, till 17 respektive 15 procent. Eftersom investeringsstödet betalas ut i samband med färdigställande och byggtiderna ofta uppgår till flera år, finns det en naturlig eftersläpning mellan beslut om avveckling och genomslag i statistiken över färdigställda bostäder.
I absoluta tal är det sannolikt att privata fastighetsägare har uppfört fler bostäder med stöd än allmännyttan, eftersom de står för merparten av nyproduktionen av hyresrätter.
Kartan visar hur många lägenheter som byggts med investeringsstöd i Sveriges kommuner under åren 2017 – 2025.
Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för 40 procent av alla lägenheter som beviljats investeringsstöd. Detta beror främst på att dessa regioner också står för en stor del av det totala bostadsbyggandet. I förhållande till befolkningsmängd har både Stockholm och Göteborg däremot byggt mindre med stöd än riksgenomsnittet.
En tänkbar förklaring till att stödet använts mindre i storstadsregioner som Stockholm och Göteborg, är att det där finns en stark efterfrågan även på dyrare bostäder. Tror fastighetsägaren att nybyggda lägenheter kan hyras ut även utan stöd, blir stödet mindre attraktivt. Andra faktorer som kan påverka i vilken utsträckning investeringsstödet använts är det underliggande behovet av nya hyresrätter, antalet studenter på orten, fördelningen av upplåtelseformer, eller skillnader i byggkostnader.
Perioden 2017-2025.
| Region | Antal utbetalda hyresrätter, 2017-2025 | Antal utbetalda studentbostäder, 2017-2025 | Utbetalt stöd (mdkr), 2017-2025 | Antal invånare 2025 | Beviljade bostäder per 1 000 invånare, 2017-2025 |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholm | 8 973 | 1 122 | 4,3 | 2 803 693 | 3,6 |
| Göteborg | 4 800 | 1 015 | 2,2 | 1 458 262 | 4,0 |
| Malmö | 8 002 | 506 | 2,9 | 1 249 542 | 6,8 |
| Totalt storstad | 21 775 | 2 643 | 9,4 | 5 511 497 | 4,4 |
| Övriga Sverige | 33 318 | 4 171 | 13,0 | 5 098 767 | 7,4 |
| Riket | 55 093 | 6 814 | 22,4 | 10 610 264 | 5,8 |
Perioden 2017-2023.
| Län | Antal utbetalda hyresrätter, 2017-2023. | Antal utbetalda studentbostäder, 2017-2023. | Utbetalt stöd (mdkr), 2017-2023. | Antal invånare | Beviljade bostäder per 1 000 invånare, 2017-2023. |
|---|---|---|---|---|---|
| Blekinge | 394 | 0 | 0,16 | 156 711 | 2,5 |
| Dalarna | 1 333 | 59 | 0,47 | 286 090 | 4,9 |
| Gotland | 114 | 0 | 0,02 | 60 932 | 1,9 |
| Gävleborg | 1 113 | 259 | 0,42 | 283 778 | 4,8 |
| Halland | 2 675 | 0 | 1,13 | 346 113 | 7,7 |
| Jämtland | 506 | 0 | 0,20 | 132 634 | 3,8 |
| Jönköping | 1 973 | 950 | 0,92 | 369 935 | 7,9 |
| Kalmar | 2 277 | 184 | 0,89 | 245 650 | 10,0 |
| Kronoberg | 2 026 | 147 | 0,83 | 203 379 | 10,7 |
| Norrbotten | 2 042 | 104 | 0,63 | 249 013 | 8,6 |
| Skåne | 8 479 | 506 | 3,00 | 1 433 763 | 6,3 |
| Stockholm | 6 973 | 388 | 3,19 | 2 486 723 | 3,0 |
| Södermanland | 3 378 | 87 | 1,24 | 300 830 | 11,5 |
| Uppsala | 2 554 | 734 | 1,34 | 410 767 | 8,0 |
| Värmland | 1 534 | 747 | 0,71 | 283 294 | 8,1 |
| Västerbotten | 2 035 | 204 | 0,81 | 279 419 | 8,0 |
| Västernorrland | 1 167 | 253 | 0,36 | 240 829 | 5,9 |
| Västmanland | 1 793 | 22 | 0,61 | 280 836 | 6,5 |
| Västra Götaland | 8 610 | 1301 | 3,75 | 1 778 231 | 5,6 |
| Örebro | 2 378 | 181 | 0,84 | 308 487 | 8,3 |
| Östergötland | 1 739 | 688 | 0,84 | 472 843 | 5,1 |
| Riket | 55 093 | 6 814 | 22,4 | 10 610 257 | 5,8 |
Fram till att det stängdes för nya ansökningar kunde investeringsstödet beviljas byggprojekt som uppfyllde vissa villkor. Ett centralt villkor var en övre gräns för den så kallade normhyran. I Stockholmsregionen sattes gränsen till 1 550 kronor per kvadratmeter, jämfört med 1 450 kronor i övriga storstadsregioner och 1 350 kronor i resten av landet. För en lägenhet på 70 kvadratmeter motsvarar det mellan ungefär 9 000 och 7 900 kronor i månaden.
Storleken på stödet som betalas ut varierar mellan 4 800 och 7 100 kronor per kvadratmeter boarea, beroende på var i landet fastigheten byggs. Stödbeloppet varierar dessutom beroende på lägenhetsstorlek. Fullt stöd betalas ut för de första 35 kvadratmeterna, varefter det trappas ner. Inget stöd alls betalas ut för den del av lägenheten som överstiger 70 kvadratmeter.
I de nya regler som började gälla 1 februari 2020 fastslås att fördelningen av stöd ska utgå från Boverkets bedömning av behovet av nya bostäder. Boverket har satt som mål att 75 procent av anslaget ska användas i storstadsregionerna. Reglerna innehåller också en klausul om att kommunen ska erbjudas att hyra eller förmedla minst var åttonde lägenhet till sociala kontrakt, eller till personer under 31 år.
Beslut fattades om att avveckla investeringsstödet från årsskiftet 2021/2022. Alla ansökningar som beviljats stöd före utgången av 2022 ska ha möjlighet att få utbetalt stöd. Mer information om vilka regler som gäller för det statliga investeringsstödet finns på Boverkets hemsida.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!