Skip to content

Allt dyrare att bygga bostäder

Över tid har priset för att bygga bostäder ökat kraftigt. Detta gäller framför allt bostadsrätter, som är dyrare att producera än hyresrätter.

Senast uppdaterad: 2025-03-06

På denna sida:

Kostnaden för att bygga bostadsrätter har ökat mest

Mellan 1994 och 2023 ökade produktionskostnaden för att bygga bostäder kraftigt. I fasta priser, det vill säga med hänsyn tagen till inflation, ökade produktionskostnaden för att bygga bostadsrätter med hela 163 procent. Motsvarande siffra för hyresrätter var 92 procent.

Trots att löne- och inkomstutvecklingen under perioden var god, har inkomsterna inte kunnat hålla jämna steg med kostnadsökningarna. Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade med ungefär 53 procent i fasta priser.

Inkomsterna utvecklas långsammare

Produktionskostnaden mäts genom priset per kvadratmeter boyta. Att kostnaderna stiger innebär helt enkelt att de nyproducerade bostäderna blir dyrare för den som vill köpa eller hyra. Figuren ovan visar att produktionskostnaderna, framför allt för bostadsrätter, har utvecklats betydligt snabbare än inkomsterna. Kostnadsutvecklingen för att bygga hyresrätter har varit mer i linje med inkomstutvecklingen.

Att inkomsterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för att bygga bostäder riskerar att på sikt bli ett problem. Det kan exempelvis bidra till en allt högre belåning och ett byggande som främst riktar sig in på hushåll med hög betalningsförmåga. Om produktionskostnaderna ökar på ett ohållbart sätt kan det dessutom leda till att bostadsbyggandet bromsar in. Om det upplevs som väldigt svårt att få kalkylerna att gå ihop, kommer färre aktörer våga eller vilja investera i nya bostadsprojekt. Sammantaget leder det till att färre bostäder byggs.

Markpriser ökar mest men påverkar minst

Den totala produktionskostnaden består av två delar: markpris och byggkostnader.

Generellt sett har kostnadsutvecklingen varit som skarpast i storstadsområdena. Ett undantag är markpriskomponenten för hyresrätter. Här har utvecklingen i stället varit snabbare i andra delar av landet. Den enskilt största prisökningen gäller markpriser för bostadsrätter i storstadsområden. Här motsvarar ökningen hela 519 procent sedan 1996.

Byggkostnaderna har generellt sett inte ökat lika mycket som markpriserna. Detta gäller framför allt för bostadsrätter, där markpriserna ökat mycket mer än byggkostnaderna. Trots detta är det inte främst högre priser på mark som står bakom den kraftiga uppgången i totala produktionskostnader.

Under 2023 stod byggkostnaderna för 81 procent av den totala produktionskostnaden för bostadsrätter, och 84 procent för hyresrätter. Det betyder att bara mellan 15 och 20 procent av totalkostnaden kan kopplas till priset på mark.

Hur byggkostnaderna utvecklas har därför en betydligt större påverkan på den totala produktionskostnaden.

Vad beror ökade produktionskostnader på?

Markpriserna utgör en större del av den totala produktionskostnaden för bostadsrätter än för hyresrätter. Dessutom har markpriset också ökat betydligt mer för bostadsrätter än för hyresrätter. Att det ser ut på det här sättet kan bero på att mark som används för att bygga bostadsrätter värderas högre, eller att bostadsrätter helt enkelt byggs i lägen där marken har ett högre värde.

Byggkostnaderna, å andra sidan, kan delvis kopplas till priser på material och tjänster som används i själva byggprocessen. Dessa sätts till stor del på den internationella marknaden, och påverkas därmed av faktorer som exempelvis svenska kronans växelkurs mot andra valutor.

SCB:s mått på produktionskostnader fångar inte heller skillnader eller förändringar i kvaliteten på materialen som används. Statistiken synliggör inte heller skillnader mellan olika bostadstyper och bostadsstandarder.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss
Om oss