Kraftig prisutveckling för att bygga bostäder
Över tid har priset för nyproducerade bostäder ökat kraftigt och det är dyrare att bygga bostadsrätter än hyresrätter. Detta enligt statistik över produktionspriser för bostäder i flerbostadshus.
Bostadsrätter har ökat mest i kostnad Mellan 1994 och 2022 ökade produktionskostnaden för att bygga bostadsrätter med drygt 290 procent, i löpande priser. När man ser till priser över tid kan det också vara relevant att ta hänsyn till prisförändringar som kommer av inflation, så kallade fasta priser. Det innebär att produktionspriserna justeras för prisförändringar som kommer av inflation, med hjälp av konsumentprisindex (KPI) enligt 2022 års prisnivå. I fasta priser har produktionskostnaden för bostadsrätter ökat med 163 procent sen 1994. Prisutvecklingen för att bygga hyresrätter har inte gått i lika snabb takt som för bostadsrätter. Mellan 1994 och 2022 har produktionskostnaden för hyresrätter ökat med 190 procent i löpande priser, och 94 procent om vi i stället tar hänsyn till inflation. Produktionskostnaden mäts genom priset per kvadratmeter boyta. När kostnaderna stiger blir de nyproducerade bostäderna därmed dyrare. I diagrammet ovan går det att se att inkomsterna inte har utvecklats lika snabbt som produktionskostnaderna, särskilt för bostadsrätter. Kostnadsutvecklingen för hyresrätter har däremot bättre följt inkomstutvecklingen. Att inkomsterna inte har ökat lika mycket som vad det kostar att bygga bostäderna kan bli ett problem om människor inte längre har råd att efterfråga de bostäder som byggs, eller om de nya bostäderna som byggs främst riktar sig till en begränsad grupp av hushåll med hög betalningsvilja. Alltför kraftigt stigande produktionskostnader riskerar även att ha en inbromsande effekt på bostadsbyggandet, då det blir svårare att få kalkylerna att gå ihop för de som bygger bostäderna, och därav blir det mindre attraktivt att investera i nya bostadsprojekt. Produktionskostnaden består av två delar: markpris och byggkostnad. I diagrammet nedan visas den procentuella prisutvecklingen mellan 1994 och 2022 för dessa två komponenter, mätt i fasta priser, för olika områden i Sverige. I nästan samtliga kategorier har priserna i storstadsområden ökat mest, undantaget markpriser för hyresrätter. Där är det i stället delar av landet, utanför storstäderna, som priserna ökat mest. Den absolut största prisökningen har skett för markpriser där det byggs bostadsrätter i storstäder, med en ökning på hela 641 procent. Byggkostnaderna har generellt sett inte ökat lika mycket. Relativt sett har därför markkostnaden ökat betydligt mer, speciellt för bostadsrätter. Men trots det är det inte främst högre priser på mark som driver den kraftiga uppgången av den totala produktionskostnaden. Priset på mark utgör endast en mindre del av den totala produktionskostnaden. Under 2022 stod byggkostnader för 75 procent av den totala kostnaden för att bygga bostadsrätter i hela riket, och 85 procent för hyresrätter. Resterande del av totalkostnaden är priset på mark. Hur byggkostnaderna utvecklas har därför i slutändan störst påverkan på den totala produktionskostnaden. Den statistik vi använder på denna sida är hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistiken delar upp produktionspriset mellan brutto- och nettopris, där det sistnämnda är justerat för eventuella bidrag. I diagrammen har vi använt oss av nettopriset. Det saknas uppgifter om vilka typer av bidrag det gäller, men den största skillnaden mellan brutto- och nettopris för hyresrätter återfinns i perioder där det har funnits ett statligt investeringsstöd till nyproduktion för hyresrätter, varpå det kan antas att stödet står för en stor del av skillnaden. 2022 var skillnaden mellan brutto- och nettopris för produktion av hyresrätter 1 513 kronor per kvadratmeter i landet som stort. För bostadsrätter, är skillnaderna mellan de två priserna små, och stundtals obefintliga, under hela tidsperioden. Markpriserna utgör en större andel av den totala produktionskostnaden för bostadsrätter än vad de gör för byggnation av hyresrätter. Markpriset har även ökat betydligt mer för bostadsrätter än för hyresrätter. Det kan bero på att mark som används för att bygga bostadsrätter värderas högre, eller att bostadsrätter byggs i lägen där marken har ett högre värde. Byggkostnaderna är i sin tur beroende av priserna på det material som används till att bygga bostäderna. Materialpriser styrs till stor del på den internationella marknaden, och påverkas därmed av exempelvis förändringar i den svenska kronans värde. SCB:s mått på produktionskostnader, som vi använder på denna sida, fångar inte heller skillnader eller förändringar i kvalitet på material eller vilken typ av eller standard på bostäder som byggs. Något som kan tänkas variera över tid.
Inkomsterna utvecklas långsammare
Markpriser har ökat mest men påverkar minst
Investeringsstöd sänker priset för hyresrätter
Vad beror ökade produktionskostnader på?Bostadsrätter har ökat mest i kostnad
Inkomsterna utvecklas långsammare
Markpriser har ökat mest men påverkar minst
Investeringsstöd sänker priset för hyresrätter
Vad beror ökade produktionskostnader på?