Rotavdrag
Över en miljon människor använde rotavdraget under 2025. Mer än hälften av det totala avdraget gick till dem med högst inkomster.
Ränteavdraget rusar i kostnad
Statens kostnad för ränteavdrag har mer än fördubblats sedan 2022. Den huvudsakliga orsaken är stigande räntor på hushållens bolån.
Senast uppdaterad:
2026-03-12
Höga räntor pressar upp kostnaden för ränteavdrag
Under 2024 uppgick statens kostnad för ränteavdrag till åtminstone 50 miljarder kronor. Det innebär att kostnaden fördubblats sedan 2022, i takt med att räntorna stigit.
Ränteavdraget gäller visserligen inte bara för bolån, utan även för ränteutgifter på andra typer av lån. Däremot står bolånen för en stor del av hushållens totala belåning, och därmed också för en stor del av ränteavdraget.
Under perioden 2006 till 2024 har ränteavdraget kostat staten knappt 440 miljarder kronor.
Vad händer när räntorna stiger?
Hushållens räntebetalningar beror enkelt uttryckt på två faktorer: skuldnivån och det aktuella ränteläget.
Utifrån dagens skuldsättning innebär varje procentenhets räntehöjning exempelvis att hushållens sammanlagda ränteutgifter ökar med drygt 40 miljarder kronor, före avdrag. För hushåll med flera miljoner i bolån leder även små räntehöjningar till kraftigt ökade månadskostnader.
Mellan 2021 och 2024 ökade den genomsnittliga räntan på utestående bolån från 1,52 till 3,98 procent. Trots att bolånevolymen under samma period bara ökade marginellt, innebar detta nästan en tredubbling av hushållens ränteutgifter före avdrag.
Bostadslånen ökar snabbare än inkomsterna
Mellan 2006 och 2023 ökade hushållens totala bolånestock med drygt 220 procent. Bolånen ökade därmed dubbelt så mycket som hushållens disponibla inkomst, som under samma period ökade med cirka 110 procent.
En konsekvens av detta är att bolånen utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster och att skuldbördan ökar. Under 2023 var bolånens andel av inkomsterna 146 procent, jämfört med 96 procent år 2006.
Stora lån gör hushållen sårbara för stigande räntekostnader och bostadsprisfall.
Ojämn fördelning mellan inkomstklasser
Det vi kallar ränteavdrag är rätten för hushåll att göra skatteavdrag för ränteutgifter. Denna skatterabatt kan antingen komma i form av kvittning mot övriga kapitalinkomster, eller, som för de allra flesta, i form av en skattereduktion för underskott av kapital.
Ett sådant underskott kan uppstå av flera olika anledningar, exempelvis till följd av räntor på lån, eller genom förlustförsäljningar av aktier eller fonder. Ränta på bostadslån är dock den absolut vanligaste anledningen till att svenska hushåll redovisar ett underskott av kapital.
Under 2024 hade knappt hälften av den vuxna befolkningen någon form av skattereduktion för underskott av kapital. Det motsvarar drygt fyra miljoner personer över 20 år.
Storleken på skattereduktionen skiljer sig kraftigt åt mellan inkomstklasser. Höginkomsttagare har ofta större lån, vilket gör att de också får större skattereduktioner. Under 2024 gick 45 procent av den sammanlagda skattereduktionen för underskott av kapital till personer med en årsinkomst över 500 000 kronor.
Skattereduktion för underskott av kapital per inkomstklass i Sverige 2024
Ränteavdragets omfattning i olika inkomstklasser.
| Taxerad årsinkomst (tkr) | Antal med avdrag | Andel med avdrag | Avdrag per invånare (kr) | Genomsnittligt avdrag (kr) | Summa (mnkr) |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | 25 517 | 3% | 165 | 4 800 | 123 |
| 1-39 | 33 830 | 14% | 350 | 2 600 | 87 |
| 40-79 | 126 598 | 26% | 1 005 | 3 900 | 495 |
| 80-119 | 227 624 | 30% | 1 370 | 4 600 | 1 040 |
| 120-159 | 216 190 | 34% | 1 921 | 5 600 | 1 219 |
| 160-199 | 178 632 | 39% | 2 601 | 6 700 | 1 192 |
| 200-239 | 179 893 | 45% | 3 454 | 7 700 | 1 377 |
| 240-279 | 202 212 | 51% | 4 174 | 8 200 | 1 663 |
| 280-319 | 254 799 | 57% | 5 027 | 8 900 | 2 264 |
| 320-359 | 294 704 | 61% | 5 927 | 9 700 | 2 862 |
| 360-399 | 317 151 | 64% | 6 709 | 10 500 | 3 345 |
| 400-499 | 749 737 | 67% | 8 116 | 12 200 | 9 150 |
| 500-599 | 501 883 | 67% | 9 607 | 14 400 | 7 240 |
| 600-799 | 443 462 | 65% | 11 022 | 17 000 | 7 529 |
| 800-999 | 138 998 | 64% | 12 955 | 20 200 | 2 804 |
| 1000+ | 116 885 | 58% | 14 815 | 25 500 | 2 985 |
| Totalt | 4 008 102 | 47% | 5 308 | 11 300 | 45 375 |
Anm. Antal invånare är i åldern 20+ år. Taxerad årsinkomst inkluderar skattepliktiga inkomster från lön, bidrag eller näringsverksamhet. Avdrag per invånare ser till samtliga individer i respektive inkomstgrupp, medan genomsnittligt avdrag enbart baseras på dem som faktiskt gjort ett avdrag. Källa: SCB och egna beräkningar
Så fungerar ränteavdraget
Det vi kallar ränteavdrag är helt enkelt rätten för hushåll att göra skattemässiga avdrag för ränteutgifter.
I vissa fall kommer avdraget i form av kvittning mot andra kapitalinkomster, vilket innebär en direkt sänkning av kapitalinkomsten. Eftersom de flesta bolånetagare däremot har ränteutgifter som överstiger övriga kapitalinkomster, leder avdragsrätten vanligtvis till ett underskott av kapital. För detta underskott finns det en skattereduktion, som flyttas från inkomstslaget kapital och sänker den slutliga skatten. Ränteutgifter för bolån är inte den enda anledningen till att ett sådant underskott uppstår, men det är den absolut vanligaste.
Skattereduktionen för underskott av kapital innebär att motsvarande 30 procent av underskottet kan dras från den slutliga skatten. Detta gäller för underskott upp till 100 000 kronor per person och år. Är underskottet större än 100 000 kronor, är den överskjutande delen istället avdragsgill med 21 procent. Eftersom kapitalskatten och skattereduktionen i regel är på samma nivå (30 procent) blir den skattesänkande effekten i slutändan likvärdig, oavsett om den kommer i form av en sänkning av kapitalinkomsten eller en skattereduktion.
Ränteavdragen har en lång historia i Sverige och har funnits i flera olika former.
Fram till 1981 års skatteuppgörelse var avdragsrätten för ränteutgifter obegränsad, vilket gjorde att kostnaderna kunde dras av mot, i vissa fall mycket höga, marginalskatter. Under 1980-talet begränsades avdraget sedan successivt, i regel till ett skattemässigt värde på maximalt 50 procent. I samband med skattereformen 1990/1991 sänktes reduktionen till dagens 30 procent, vilket alltså motsvarar skatten på kapitalinkomster.
Under 2025 och 2026 kommer avdragsrätten för blancolån och andra konsumtionslån, det vill säga lån utan säkerhet, att trappas ner och fasas ut. I många andra länder har avdragsrätten fasats ut även för bostadslån.
På den här sidan har vi valt att basera våra beräkningar enbart på den slutliga skattereduktionen för underskott av kapital. Inkluderas även kvittningar är effekten av ränteavdraget alltså ännu något större än de totalbelopp vi redovisar här.
Läs mer om avdrag för ränteutgifter och skattereduktioner på Skatteverkets hemsida.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!