Skip to content

Högre rörlighet i hyresrätt och bostadsrätt

Varje år byter ungefär tio procent av alla bostads- och hyresrätter ägare eller kontraktsinnehavare. Det kan jämföras med småhusbeståndet, där bara runt tre procent byter ägare varje år.

Senast uppdaterad: 2025-04-10

Mer rörelse i hyres- och bostadsrätt

Rörlighet på bostadsmarknaden kan mätas på olika sätt. En metod är att titta på hur stor andel av alla bostäder som varje år säljs, eller byter kontraktsinnehavare. Denna så kallade kontraktsrörlighet skiljer sig mellan upplåtelseformerna.

I hyres- och bostadsrätt motsvarar försäljningar och byte av kontrakt ungefär tio procent av beståndet. Det betyder helt enkelt att det varje år sker ett byte av hushåll i ungefär var tionde bostad. I småhusen är rörligheten betydligt lägre, ungefär två till tre procent. Här sker det alltså betydligt färre hushållsbyten, i förhållande till beståndets storlek.

Under 2022 och 2023 sjönk aktiviteten på bostadsmarknaden, efter att snabba räntehöjningar medfört ökande kostnader och sjunkande priser. Detta har gjort det svårt för köpare och säljare att komma överens, med en lägre kontraktsrörlighet till följd. Särskilt tydligt är detta på marknaden för bostadsrätter. Småhusförsäljningarna har inte påverkats i samma utsträckning.

En förklaring till skillnaderna i kontraktsrörlighet mellan bostadstyper, är att de tilltalar olika grupper. Småhus kräver ofta större investeringar i både tid och pengar, och attraherar därför hushåll med stabila inkomster och långsiktiga boendebehov, exempelvis barnfamiljer. För studenter, unga vuxna, och andra grupper med hög rörlighet är hyres- och bostadsrätter ofta mer passande bostadstyper.

Hög rörlighet på svensk bostadsmarknad

Ett annat sätt att mäta rörlighet är att titta på individernas flyttmönster, snarare än andelen bostäder där det sker hushållsbyten. Enligt det här måttet har Sverige hög rörlighet på bostadsmarknaden jämfört med andra länder.

En undersökning från 2012 visar att knappt 41 procent av alla svenskar då hade flyttat åtminstone en gång de senaste fem åren. Det är mer än dubbelt så högt som snittet för EU-länderna, men också högre än i våra grannländer. Att Sverige och övriga nordiska länder sticker ut, kan bero på ett förhållandevis stort antal studenter, hög urbaniseringsgrad och fler singelhushåll. I vissa länder är det vanligt med generationsboenden och att unga vuxna bor hemma hos föräldrarna högre upp i åldrarna.

Anledningen till att individrörligheten är högre än kontraktsrörligheten, är att måttet tar hänsyn till flyttar som inte nödvändigtvis betyder att en bostad byter ägare eller kontraktsinnehavare. Detta kan exempelvis vara par som flyttar ihop, andra former av inneboende, eller andrahandsuthyrningar.

Fler utflyttnings- än inflyttningskommuner

Rörligheten på bostadsmarknaden hänger ihop med samhällsutvecklingen i övrigt. Antalet in- och utflyttningar är inte jämnt fördelade över landet, utan befolkningen rör sig enligt vissa mönster. Exempelvis tenderar inflyttningarna att vara fler där det finns starka arbetsmarknader, eller populära universitet och högskolor. Det omvända gäller för orter där det saknas arbets- och utbildningstillfällen.

De senaste fem åren uppvisar 60 procent av Sveriges kommuner negativa inrikes flyttnetton, medan 40 procent i stället har positiva flyttnetton. Detta återspeglar den fortsatta urbaniseringen i landet, som leder till att vissa snabbt växande orter och regioner suger åt sig en allt större andel av befolkningen.

Inkluderas även flyttningar till och från utlandet, är det däremot betydligt färre kommuner som har negativa flyttnetton. Detta beror på att det totala antalet flyttningar till Sverige är större än antalet flyttningar från Sverige. För vissa kommuner finns stora skillnader mellan det totala flyttnettot och det inrikes flyttnettot.

Detta gäller inte minst flera storstadskommuner, som kan ha förhållandevis stor inflyttning från utlandet, samtidigt som det inrikes flyttnettot är negativt.

Använd kartan för att se både det inrikes flyttnettot och det totala flyttnettot för varje kommun.

Vad är rörlighet?

Rörlighet på bostadsmarknaden kan mätas på olika sätt. Beroende på vilken metod som används, kommer resultaten att skilja sig åt.

  • Kontraktsrörlighet: Andelen bostäder som varje år byter ägare, eller kontraktsinnehavare. Beroende på upplåtelseform uppgår kontraktsrörligheten till mellan två och tio procent. Som högst är rörligheten i hyres- och bostadsrätt, medan den är betydligt lägre i småhusbeståndet. Statistiken över omsättningen på hyreskontrakt baseras på urvalsundersökningar.
  • Individrörlighet: Andelen av befolkningen som flyttat åtminstone en gång under en viss tidsperiod, exempelvis ett eller fem år. Individrörligheten är högre än kontraktsrörligheten, eftersom inte alla flyttningar innebär att en bostad säljs, eller att ett kontrakt byter händer. Exempelvis par som flyttar ihop, inneboende, eller andrahandsuthyrningar.

Det är sällan möjligt att avgöra vad som är en “bra” eller “dålig” nivå av rörlighet på bostadsmarknaden. En viss nivå av rörlighet måste givetvis finnas för att arbetsmarknaden ska fungera, och för att människor ska ges möjlighet att leva det liv de eftersträvar. Samtidigt kan höga nivåer av rörlighet också tyda på att människor har svårt att hitta trygga och långsiktiga boendelösningar.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!