Trångboddhet
Risken för trångboddhet varierar mellan grupper. Särskilt utbredd är trångboddheten bland barn och bland människor födda utanför Europa.
Andelen ensamstående är större i hyresrätt än i andra upplåtelseformer. I hyresrätt är det bara tre av tio hushåll som kan dela levnadskostnaderna med en partner eller medboende.
Knappt hälften av alla hushåll i Sverige är ensamstående, och av dessa lever de flesta utan barn. Att vara ensamboende kan innebära ekonomiska utmaningar, eftersom det då inte finns någon annan att dela boendekostnader och andra utgifter med.
Detta gäller framför allt ensamstående hushåll med barn, som i regel har betydligt högre månadskostnader än andra singelhushåll.
I hyresrätt är nästan 70 procent av alla hushåll ensamstående. Bland dem som bor i villa är den största delen i stället sammanboende. Här är det bara 28 procent som är ensamstående.
Enligt statistik över boendekostnadernas utveckling sedan 1991 har hyrorna ökat mer än dubbelt så mycket som den allmänna prisnivån (KPI) i samhället. Det omvända gäller boendekostnader i villa/småhus, som har ökat långsammare än den allmänna prisnivån.
Hushåll i hyresrätt har dessutom lägre inkomster jämfört med hushåll i andra boendeformer.
Det är inte bara i hyresrätt som andelen ensamstående är hög. Bland hushåll i bostadsrätt är ungefär 60 procent ensamförsörjande, med eller utan barn.
Att andelen ensamstående hushåll är högre här än i villa hänger samman med att både hyres- och bostadsrätter generellt sett är lägenheter i flerbostadshus, vilket ofta passar små hushåll bättre.
På många håll i landet är villor dessutom så dyra att det i regel krävs två personer (inkomster) för att klara finansieringen, vilket sannolikt bidrar till att ensamstående hushåll i stället koncentreras till hyres- och bostadsrätt.
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!