Levnadsstandard
Av dem som lever i risk för fattigdom i Sverige är en majoritet hyresgäster. Inkomsterna är ofta lägre och de ekonomiska marginalerna mindre.
Barn som växer upp i hyresrätt har ofta en lägre levnadsstandard än andra barn. Två av tio växer upp i familjer där inkomsten inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader.
Barn som växer upp i ägt boende lever generellt sett med högre ekonomisk standard än barn i hyresrätt. Det är dessutom i det ägda boendet som hushållsinkomsterna ökat mest över tid, och skillnaderna mellan upplåtelseformer har därmed vuxit.
En majoritet av alla samboende familjer med barn bor i ägt boende. Bland ensamstående föräldrar, eller barnfamiljer med låga inkomster, är det däremot vanligare att bo i hyresrätt.
Under 2023 var den genomsnittliga inkomsten för sammanboende par med barn 51 procent högre i äganderätt (villa) än i hyresrätt. Skillnaden mellan bostadsrätt och hyresrätt var något mindre, ungefär 44 procent.
Under 2021 bodde ungefär 18 procent av alla barn (0 – 17 år) i familjer med en låg inkomststandard. Det är en betydligt större andel än i de ägda boendeformerna.
Att leva med en låg inkomststandard innebär att inkomsten inte räcker till att betala de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna, som mat och boende.
Av Sveriges drygt 2,1 miljoner barn bor 140 000 i familjer med låg inkomststandard. Inom denna grupp bor en stor majoritet, 73 procent, i hyresrätt.
2023 saknade över hälften av alla barnfamiljer i hyresrätt en kontantmarginal på 13 000 kronor. Det betyder att de inte klarar av en oväntad utgift i den storleksordningen, utan att behöva låna eller be om hjälp.
Att barnfamiljer i hyresrätt oftare har en tuff ekonomisk situation syns också i statistiken över andra former av ekonomiska svårigheter. Till exempel är andelen barnfamiljer som kommit efter med betalningar mångdubbelt högre i hyresrätt än i det ägda boendet.
Här följer definitioner av de inkomstbegrepp som används på sidan:
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!