Allmännyttan
Allmännyttans andel av bostadsmarknaden fortsätter krympa. Detta beror främst på att andra delar av marknaden växer betydligt fortare.
Allt fler lägenheter lediga för uthyrning
Hur många lägenheter som står lediga i väntan på uthyrning skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Under 2024 fanns 70 procent av landets lediga lägenheter i kommuner med färre än 75 000 invånare.
Senast uppdaterad:
2025-03-06
Ökning av lediga lägenheter
Ökning av lediga lägenheter
I september 2024 fanns det drygt 20 000 hyresrätter lediga för omedelbar uthyrning. Det motsvarar drygt en procent av alla landets hyresrätter i flerbostadshus.
Antalet lediga hyresrätter har ökat de senaste åren. Bara sedan 2017 har siffran mer än tredubblats. Sett ur ett historiskt perspektiv, däremot, är antalet outhyrda lägenheter fortfarande relativt lågt.
Många outhyrda lägenheter på 90-talet
Under mitten och slutet av 90-talet skedde en kraftig ökning av antalet outhyrda lägenheter. Som mest rörde det sig om över 60 000 bostäder runt om i landet. När många lägenheter står tomma över en längre tid, riskerar situationen att bli ohållbar för bostadsbolagen. Tomma lägenheter drar inte in några hyresintäkter, men kostar likväl pengar för underhåll och andra fastighetstjänster.
Vid stora uthyrningssvårigheter kan bolagen försöka sälja fastigheten, eller till och med fatta beslut om rivning. Mellan 1998 och 2007 revs över 22 000 lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter, vilket naturligtvis medförde att antalet lediga lägenheter minskade. Rivningar förekommer framför allt på orter där det inte går att räkna med att situationen förändras under överskådlig framtid.
Varför ökade antalet lediga lägenheter i slutet på 90-talet?
Varför ökade antalet lediga lägenheter i slutet på 90-talet?
Under perioden 1988 till 1992 färdigställdes mellan 40 000 och 65 000 bostäder årligen. En förklaring till den höga byggtakten var att finansieringsförutsättningarna var gynnsamma. En kombination av avregleringar på kreditmarknaden och fortsatta statliga subventioner gjorde det möjligt att bygga med minimalt eget kapital och med liten risk. Effekterna blev en kraftigt ökad utlåning och ett bostadsbyggande som sköt i höjden.
En konsekvens av den stora tillgången till förmånliga lån var att det byggdes bostäder även på platser där den långsiktiga efterfrågan egentligen inte var tillräckligt stor. Den låga finansiella risken ledde alltså, i vissa fall, till bristande marknads- och riskanalyser.
En överhettad fastighets- och bostadsmarknad bidrog sedan till den stora finanskrisen under början av 90-talet. Krisen fick många konsekvenser, bland annat kraftigt ökad arbetslöshet och stora hyreshöjningar efter förändringar i skattesystemet. Under 90-talet skedde också en stor inflyttning till de större städerna. Allt detta bidrog till att antalet lediga lägenheter sköt i höjden under slutet av 90-talet, framför allt på mindre orter.
Stora regionala skillnader
Stora regionala skillnader
På riksnivå har antalet lediga lägenheter ökat de senaste åren, samtidigt som kommuner med balans eller överskott på bostadsmarknaden också blivit något fler. Å andra sidan är skillnaden mellan olika landsändar stor. I tillväxtregionerna råder i de flesta fall fortfarande bostadsbrist.
De kommuner som uppger att de har en bostadsmarknad i balans, eller till och med ett överskott på bostäder, är huvudsakligen mindre kommuner utanför storstadsområdena. Det är också i denna typ av kommuner som andelen lägenheter lediga för uthyrning är som störst.
Runt 70 procent av landets outhyrda lägenheter finns i kommuner med färre än 75 000 invånare. Mindre kommuner tampas ofta med en krympande befolkning och svag efterfrågan på bostadsmarknaden. Detta gör att det ofta finns ett överskott på bostäder.
Det ska samtidigt sägas att outhyrda lägenheter inte behöver vara en konsekvens av ett stort överskott på bostäder. Det kan också handla om att en viss typ av bostäder inte passar befolkningens efterfrågan. Lägenheter kan till exempel förbli outhyrda om de anses för dyra, har ”fel” storlek eller står i ett oattraktivt läge.
Outhyrda lägenheter i olika delar av Sverige
| Totalt | Allmännyttan | Privat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel (%) | Antal | Andel (%) | Antal | Andel (%) | |
| Stor-Stockholm | 1 205 | 0,4 | 506 | 0,3 | 699 | 0,4 |
| Stor-Göteborg | 222 | 0,1 | 100 | 0,1 | 122 | 0,1 |
| Stor-Malmö | 370 | 0,3 | 138 | 0,3 | 232 | 0,3 |
| > 75 000 | 4 270 | 1,0 | 1 385 | 0,8 | 2 885 | 1,3 |
| < 75 000 | 14 179 | 2,5 | 4 398 | 1,6 | 9 781 | 3,3 |
| Riket | 20 246 | 1,3 | 6 527 | 0,9 | 13 719 | 1,6 |
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!