Skip to content

Hyran tar stor del av inkomsten

I genomsnitt lägger hushållen ungefär en femtedel av disponibel inkomst på boende. Samtidigt är skillnaderna mellan olika upplåtelseformer och hushållstyper stora.

Senast uppdaterad: 2025-04-07

Hyran en stor utgift

Hyresgäster lägger en större andel av disponibel inkomst på boende än andra. I genomsnitt går ungefär 27 procent av hyresgästernas inkomst till att betala hyran.

För hushåll i bostadsrätt och äganderätt (villa) är andelen betydligt lägre, ungefär 19 respektive 16 procent. Detta är inklusive amortering på bolån, som i statistiken räknas som boendeutgift.

Hyresgäster betalar mest även i kronor och ören

Hur stor andel av inkomsten som går till att betala boendeutgifter hänger naturligtvis samman med hur hög inkomsten är. Boende i hyresrätt har generellt sett lägre inkomster, jämfört med dem som äger sin bostad.

Men att hyresgäster lägger en större del av inkomsten på boende beror inte bara på att de har lägre inkomster. Även i kronor och ören betalar hyreshushåll mer för sitt boende, jämfört med hushåll som äger bostäder av liknande storlek.

Ensamstående får minst över

Oavsett upplåtelseform är det ensamstående hushåll som lägger störst andel av inkomsten på boende. Detta beror helt enkelt på att det inte finns någon att dela kostnaderna med.

Ensamstående hushåll med barn som bor i hyresrätt lägger mer än 34 procent av inkomsten på hyra. Detta är betydligt högre än för motsvarande hushåll i bostadsrätt (21 procent) eller villa (23 procent).

Hyran följer inkomsterna

De senaste decennierna har bostadshyrorna utvecklats snabbare än inflationen, men i ungefär samma takt som inkomsterna. Den genomsnittliga hyran för en lägenhet på 70 kvadratmeter tar alltså inte en större andel av genomsnittsinkomsten än tidigare. Samtidigt går det också att vända på resonemanget: trots stärkt köpkraft i övrigt, har hyresgästernas boendekostnadsandel legat still på samma höga nivåer.

Sambandet mellan inkomster och bostadshyror döljer dessutom de förändringar som har skett inom hyresgästkollektivet. Till exempel har hyresrätten allt mer blivit en upplåtelseform för grupper med lägre inkomster, i takt med att köpstarka hushåll i stället valt bostads- eller äganderätt. Detta gör att medianinkomsten bland hyresgäster antagligen inte utvecklats på samma sätt som genomsnittet. Förändringar i bostadsbidraget har också medfört att hyresgäster tappat köpkraft.

Vad ingår i boendekostnaderna?

Uppgifterna som presenteras i de tre första avsnitten på sidan kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Hushållens boendeutgifter. Denna slumpmässiga urvalsundersökning kartlägger individer över 18 år och de hushåll som de tillhör.

Det senast tillgängliga året i undersökningen är 2021. Uppgifterna beskriver med andra ord situationen innan levnadskostnadskrisen bröt ut, med kraftigt höjda räntor, elpriser och taxor.

Boendeutgiften inkluderar:

  • Hyresrätt: summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.
  • Bostadsrätt: summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift, amortering, samt egna utgifter för underhåll och reparation.
  • Äganderätt (småhus): summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift, samt utgift för underhåll och reparation.

Boendeutgiften i bostadsrätt och äganderätt är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt. Med det menas till exempel fastighetsavgift, eller eventuella minskningar av skatt på grund av skattereduktion.

Exempel på skattereduktioner är avdrag för underskott av kapital (ränteavdrag) och avdrag på kostnaden för vissa reparationer och underhåll (rotavdrag).

Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster efter avdrag för skatter och avgifter. Då skattereduktion för underhåll och reparation och underskott av kapital ingår i boendeutgiften är dessa inte inkluderade i den disponibla inkomsten.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!