Skip to content

Ökade boendekostnader under 2023

Sedan 1990-talet har boendekostnaden i hyresrätt ökat betydligt snabbare än boendekostnaden i villa. De senaste årens höjda elpriser och stigande räntor har däremot fått avståndet mellan hyrt och ägt boende att minska.

Senast uppdaterad: 2025-02-25

På denna sida:

Boendekostnaden har ökat mest i hyresrätt

Mellan 1991 och 2023 har kostnaderna för att bo i hyresrätt mer än dubblerats. I regel är det också dyrare att bo i hyresrätt än i ägt boende.

Under en lång period utvecklades boendekostnaderna ojämnt mellan upplåtelseformer, vilket gjorde att skillnaden mellan hyrt och ägt boende ökade. Hyrorna ökade betydligt snabbare än kostnaderna kopplade till att bo i villa, samtidigt som det ägda boendet gynnades av låga räntor.

De senaste två åren har skillnaderna däremot minskat. Detta beror till stor del på att boendekostnaderna för det ägda boendet ökat kraftigt, framför allt genom högre räntor och elpriser.

Vad består boendekostnaderna av?

Kostnadsutvecklingen i hyresrätt och äganderätt (villa) mäts med hjälp av det konsumentprisindex (KPI) som Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram. KPI mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för den privata konsumtionen i Sverige. Indexet försöker med andra ord fånga utvecklingen av de priser som konsumenter faktiskt betalar för olika varor och tjänster. KPI är ett av de vanligaste och mest använda måtten på inflation.

En av varugrupperna som ingår i KPI är boende. Denna kan sedan delas upp mellan hyresrätt och villa (egnahem), till separata så kallade delindex.

  • Delindexet för hyresrätt mäter grundhyra. SCB:s urval består av cirka 95 procent lägenheter med varmhyra och cirka 5 procent lägenheter med kallhyra.
  • Delindexet för villa (egnahem) mäter räntekostnader, kostnader för värme, hushållsel, större reparationer och underhåll, kommunal fastighetsavgift, kommunala taxor samt villaförsäkring.

Förhandlingssystemet jämnar ut kostnadsutvecklingen

I hyresrätt har kostnadsutvecklingen varit ganska jämn över tid och har i stort sett följt den allmänna inflationen. Boendekostnaden i villa har utvecklats mer ojämnt, med stora svängningar mellan olika år.

Att förändringstakten för hyresrätt är förhållandevis jämn kan förklaras av att de flesta hyror är föremål för årliga förhandlingar. Detta sprider ut kostnadsökningarna, men bidrar också till en viss eftersläpning i statistiken. Exempelvis syns 2022 års hyreshöjningar först i 2023 års statistik, och så vidare.

I det ägda boendet får plötsliga svängningar i samhällsekonomin en mer omedelbar effekt. Till skillnad från i hyresrätt sätts totalkostnaden samman av flera olika delar, till exempel ränteutgifter och kostnader för el. Dessa kan skifta väldigt snabbt, speciellt i Sverige där många väljer rörliga avtal framför bundna. Även kostnader för reparationer och underhåll kan öka snabbt.

Bakgrund till skillnaderna mellan ägt och hyrt boende

Det ägda boendet har under långa perioder gynnats av låga räntor. Dessutom har det skett förändringar i skattesystemet som också delvis kan förklara skillnaden i kostnadsutveckling mellan boendeformerna.

  • Skattereformen 1990–1991 sänkte inkomstskatten och höjde skatten på varor och tjänster, varav mycket av det som ingår i hyran.
  • Avskaffat räntebidrag i början på 1990-talet minskade de statliga subventionerna till det hyrda boendet, vilket bidrog till höjda hyror.
  • Stigande taxor för el, värme, vatten och avfall. Taxorna har stigit mer än andra priser i ekonomin och står för cirka en tredjedel av hyrorna.
  • Avskaffad fastighetsskatt som 2008 ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Detta innebar skattelättnader för villor, särskilt i storstäder.
  • Skattereduktion för tjänster i det ägda boendet genom rotavdrag för reparation, underhåll, om- och tillbyggnad av bostaden.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss
Om oss