Skip to content

Olika levnadsstandard i hyrt och ägt boende

Av dem som lever i risk för fattigdom i Sverige i dag bor majoriteten i hyresrätt. Här är inkomsterna i regel lägre och de ekonomiska marginalerna mindre.

Senast uppdaterad: 2025-03-06

På denna sida:

Stora inkomstskillnader mellan upplåtelseformerna

Över tid har hushållens disponibla inkomst ökat i alla upplåtelseformer. Däremot har de ökat i olika takt. Inkomstskillnaderna mellan dem som hyr och dem som äger sin bostad har därmed blivit större.

Under 2023 var den genomsnittliga disponibla inkomsten i bostadsrätt ungefär 41 procent högre än i hyresrätt. Sedan 2012 har skillnaden ökat med drygt fem procentenheter.

Hushåll i äganderätt (villa) hade samma år 49 procent högre disponibel inkomst än hyresgästerna. Även här har skillnaden ökat med drygt fem procentenheter jämfört med år 2012.

Hyresgäster och bostadsägare glider isär

De senaste årtiondena har många hushåll med högre inkomster sökt sig bort från hyresrätten. Bakom utvecklingen finns flera förklaringar.

Ombildningar av hyresrätter i storstäderna har gjort att hyresrättsbeståndet minskat, och att framför allt köpstarka hyresgäster i stället blivit bostadsrättsinnehavare. Därtill har snabba prisökningar på bostäder och generösa subventioner gjort det attraktivt att kliva in på ägarmarknaden, samtidigt som stigande hyror gjort det mindre förmånligt att hyra.

Sedan 1991 är det bara i kvintil 1, det vill säga de 20 procent av hushållen med lägst inkomster, som andelen hyresgäster har ökat. I kvintil 4 och 5 har andelen hyresgäster i stället minskat drastiskt, med 16 respektive 17 procentenheter. År 1991 bodde nästan en tredjedel av hushållen i den översta kvintilen i hyresrätt, jämfört med bara 10 procent år 2023.

3 av 10 hyresgäster lever under fattigdomsgränsen

Under 2021 hade 31 procent av alla hyresgäster låg ekonomisk standard. Det betyder att inkomsten är mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet.

Låg ekonomisk standard anses påverka livskvaliteten negativt och riskerar att leda till socialt utanförskap. Andelen hushåll med låg ekonomisk standard är mångdubbelt högre i hyresrätt än i ägt boende.

Ett annat mått som ofta används är låg inkomststandard. Detta mått fångar upp hushåll där inkomsterna inte anses räcka till nödvändiga, basala omkostnader.

Att leva med låg inkomststandard innebär alltså att det är svårt att få pengarna att räcka till nödvändigheter som mat, boende och kläder. 2021 hade ungefär tio procent att hyresgästerna låg inkomststandard.

4 av 10 hyresgäster saknar marginaler

Hyresgäster lever inte bara med lägre inkomster och i större risk för fattigdom. Jämfört med boende i andra upplåtelseformer är de dessutom sämre rustade att klara av en oväntad utgift.

Under 2023 saknade nästan 43 procent av hyresgästerna den kontantmarginal som krävs för att täcka en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.

Definitioner av inkomstbegrepp

Här följer definitioner av de inkomstbegrepp som används på sidan.

  • Disponibel inkomst är summan av hushållets alla inkomster, efter avdrag för skatter och avgifter. Den disponibla inkomsten kan användas till privat konsumtion eller sparande.
  • Konsumtionsenhet är ett sätt att jämföra disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll. Beroende på hushållssammansättning tilldelas olika vikter. Till exempel har ett hushåll med en ensamboende vuxen vikten 1, medan ett sammanboende par har vikten 1,51. Hushållens disponibla inkomst divideras därefter med hushållets totala vikt för att få en jämförbar disponibel inkomst per konsumtionsenhet, även kallat ekonomisk standard.
  • Låg ekonomisk standard innebär att inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Andra begrepp som används mer eller mindre synonymt är risk för fattigdom, eller relativ fattigdom. I Sverige gick gränsen år 2021 vid ungefär 13 900 kronor i månaden för en ensamstående, eller 34 000 kronor i månaden för ett hushåll med två vuxna och två barn.
  • Låg inkomststandard innebär en inkomst som inte räcker för att täcka nödvändiga levnadsomkostnader. Gränsen baseras bland annat på riksnormen för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. I Sverige gick gränsen år 2021 vid knappt 10 000 kronor i månaden för en ensamstående, eller 24 800 för ett hushåll med två vuxna och två barn.

Det är fritt att använda sig av vårt innehåll men ange gärna Hurvibor som källa.

Det är så här vi bor!

Vill du veta mer?

Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!

Kontakta oss
Om oss