Bostadsbidraget har urholkats

Allt färre får bostadsbidrag

Bostadsbidraget kan sökas av två grupper: hushåll med barn, och unga vuxna i åldern 18–28 år.

Över tid har antalet hushåll som får bostadsbidrag sjunkit kraftigt. Sedan 1997 har antalet mottagare mer än halverats i bägge kategorier.

Jämfört med hur det såg ut under slutet av 90-talet är bostadsbidraget i dag alltså ett betydligt mindre omfattande stöd: färre mottagare och till en lägre kostnad för staten. Samtidigt finns det många hushåll som skulle vara i behov av bostadsbidrag, men som inte får det.

Inkomstgränsen släpar efter

Hushåll med höga inkomster anses inte vara i behov av bostadsbidrag, och det finns därför inkomstgränser inbyggda i systemet. Efter en viss årsinkomst börjar bidraget trappas ner, för att slutligen försvinna helt. Tidigare följde dessa inkomstgränser den allmänna löneutvecklingen i samhället. Detta gjorde att gruppen som kunde få bostadsbidrag var ungefär lika stor varje år.

I slutet av nittiotalet förändrades systemet och inkomstgränserna frånkopplades den allmänna inkomstutvecklingen. För barnfamiljer skedde en första justering inte förrän år 2017, och för ungdomshushåll har inkomstgränsen inte anpassats alls sedan 1997. Eftersom inkomsterna i samhället stiger är det allt fler som på pappret tjänar för mycket för att kunna få bostadsbidrag. Resultatet är ett bidrag som nästan helt är inriktat på de hushåll med allra lägst inkomster.

För ett ensamstående hushåll med barn börjar bidraget trappas ner vid en bruttoinkomst på 12 500 kronor i månaden, för att försvinna helt vid ungefär 29 000 kronor i månaden. Om inkomstgränsen i stället hade följt löneutvecklingen skulle nedtrappningen börja först vid 22 900 kronor i månaden.

Fyra av tio måste betala tillbaka

Bostadsbidragets konstruktion leder till många återkrav. Huvudanledningen till detta är att den sökande ska uppskatta sin inkomst för ett år framåt, vilket kan vara svårt. Försäkringskassan stämmer i efterhand av uppgifterna mot den verkliga årsinkomsten. Om den verkliga inkomsten är högre än den som bidraget beräknades utifrån, kan det leda till återkrav. Det betyder att den sökande måste betala tillbaka en del av, eller hela, bostadsbidraget.

Under inkomståret 2022 blev hela 39 procent av mottagarna av bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. Det motsvarar drygt 73 330 hushåll. I genomsnitt behövde de betala tillbaka cirka 8 240 kronor per hushåll. Eftersom bostadsbidraget sållar fram hushåll som generellt sett har låga inkomster och små ekonomiska marginaler är återkraven ett stort problem. För många hushåll är den oförutsedda kostnaden helt enkelt svår att hantera. I värsta fall leder återkraven till ärenden hos Kronofogden.