Boendeutgift i procent
Hushåll i hyresrätt lägger 27 procent av sin inkomst på boende. I bostadsrätt och äganderätt är andelen betydligt lägre, endast 21 respektive 18 procent.
Näst största prisökningen på 30 år
De taxor och avgifter som ingår i en vanlig bostadshyra har mer än fördubblats sedan år 2000. Samtidigt är skillnaderna mellan olika kommuner stora. Det är nästan dubbelt så dyrt att bo i Vaxholm som i Luleå.
Senast uppdaterad:
2025-11-05
Stor men nödvändig kostnad
I en vanlig bostadshyra ingår kostnader för en rad tjänster som är nödvändiga för att bostaden ska fungera på ett bra sätt.
Exempel på sådana tjänster är avfallshämtning, vatten och avlopp (VA), el, elnät och uppvärmning. Ungefär en tredjedel av hyran utgörs av dessa taxor och avgifter.
För en genomsnittlig lägenhet på 67 kvm uppgick de totala kostnaderna för taxor och avgifter under år 2025 till 2 765 kronor i månaden.
Fjärrvärme, elnät och vatten och avlopp rusar i pris
Sedan år 2000 har den totala kostnaden för taxor och avgifter ökat med 134 procent. Inflationen enligt KPI uppmättes under samma period till ungefär hälften, runt 60 procent. Kostnaderna har alltså ökat i en betydligt snabbare takt än den allmänna prisnivån, både totalt sett och för varje enskilda taxa eller avgift.
Svenska hushåll betalar med andra ord förhållandevis mer för taxor och avgifter i dag, än de gjorde vid millennieskiftet.
Förra året var det fjärrvärmen som stod för den mest dramatiska kostnadsökningen. Under 2025 får den även sällskap av elnät och VA (vatten och avlopp), där samtliga priser ökat med runt 9-11 procent på ett år. Det är den näst högsta prisökningen på 30 år för både fjärrvärme och VA.
Elhandelspriset fortsätter på samma kostnadsnivå som föregående år, efter att i stort sett ha halverats under 2023. Kostnaderna för avfall har däremot ökat kraftigt under 2025, med sju procent jämfört med föregående år.
De stora kostnadsökningarna för respektive taxa eller avgift har resulterat i att totalkostnaden ökat med närmare sju procent under 2025. Det är stor skillnad jämfört med inflationen, som ökat med 0,5 procent.
Fjärrvärme och kommunens storlek avgör månadskostnad
Kostnaden för uppvärmning utgör i genomsnitt 48 procent av den samlade kostnaden för taxor och avgifter. Priset på fjärrvärme har därför en stor effekt på totalkostnaden. De lägsta uppvärmningskostnaderna hittar man vanligtvis i kommuner som under en längre tid byggt ut sina fjärrvärmenät.
En annan viktig faktor när man talar om taxor och avgifter är storleken på kommunen. Små kommuner har i regel en högre taxenivå än stora kommuner, precis som glesbygdskommuner har högre taxor än mer tätbefolkade städer. Samtidigt kan sådana faktorer inte förklara alla skillnader mellan kommuner. Höga och låga taxenivåer finns i alla typer av kommuner.
Kan skilja uppemot 1 670 kronor per månad mellan kommuner
Som lägst är totalkostnaden i Luleå, där samlade taxor och avgifter för en lägenhet på 67 kvm uppgår till 1 961 kronor i månaden. Det kan jämföras med Vaxholm, som har landets högsta totalkostnad. Här uppgår taxor och avgifter till 3 633 kronor per månad.
Prisskillnaden mellan Luleå och Vaxholm är därmed mer än 1 670 kronor per månad, eller drygt 20 000 kronor per år.
Så beräknas taxor och avgifter
Nils Holgersson-rapporten är en årlig studie över kostnaderna för avgifter och taxor i Sveriges kommuner. Undersökningen utgår från en hypotetisk bostadsfastighet med 15 lägenheter och en genomsnittlig förbrukning av el, vatten, och så vidare. Denna genomsnittliga bostadsfastighet rör sig sedan, likt Nils Holgersson, genom landets kommuner, för att undersöka kostnader för avfallshämtning, vatten och avlopp (VA), el och uppvärmning.
Kostnad för fjärrvärme har använts i de kommuner där det är den dominerande uppvärmningsformen. I övriga kommuner redovisas en medelkostnad för fjärrvärmen i riket. Under 2025 är det 276 av totalt 290 kommuner, det vill säga 95 procent, som angett fjärrvärme som den dominerade uppvärmningsformen för flerbostadshus i centralorten.
Undersökningen har genomförts varje år sedan 1996 av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta. Årets rapport, och tidigare versioner, finns att läsa på Nils Holgersson-gruppens hemsida.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!