Andel nya hyresrätter
De senaste fem åren har hyresrätter utgjort hälften av bostadsbyggandet i Sverige. Allra flest hyresrätter har det byggts i storstäderna.
Så stort är behovet av nya bostäder
På många håll i landet finns det inte tillräckligt många bostäder för att möta behoven. För att komma till rätta med detta behöver det byggas nya bostäder. Hur stort byggbehovet är skiljer sig däremot kraftigt mellan orter.
Senast uppdaterad:
2025-11-26
Hög byggtakt nödvändig
Boverkets senaste bedömning är att det behöver byggas 50 276 bostäder varje år fram till och med år 2034. Av dessa går 30 249 till att möta befolkningsutvecklingen. Resterande del går till att beta av den underliggande bostadsbristen och till att bygga upp en bostadsreserv.
De senaste årens höga byggtakt har gjort att bostadsbristen överlag minskat. Fokus bör nu ligga på att bygga rätt typ av bostäder, på rätt platser, till rätt priser. Samtidigt är det svårt att säga hur utvecklingen kommer se ut framöver.
Å ena sidan är befolkningsökningen lägre än förväntat, och Boverket har skrivit ned sina prognoser jämfört med föregående period. Å andra sidan har den senaste tidens ekonomiska turbulens gjort att antalet påbörjade bostäder sjunkit mycket kraftigt. Antagligen kommer bristen därmed återigen att öka framöver, trots att behoven är lägre än vad man trodde för några år sedan.
Stora skillnader mellan kommuner
Behovet av nya bostäder skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Som störst är behovet i snabbt växande storstäder. De tio kommuner, där byggbehovet är som störst, står för mer än 40 procent av det totala behovet av nya bostäder de närmsta åren.
I landet som helhet beräknas det behöva tillkomma drygt fem bostäder per 1 000 invånare och år. Skillnaderna mellan kommunerna är däremot stora. Störst behov är det i Norrtälje och Värmdö, med 13 bostäder per 1000 invånare. Samtidigt bedömer Boverket byggbehovet till noll i 102 av Sveriges 290 kommuner.
I kartan går det att se det årliga byggbehovet per 1 000 invånare i kommunerna. Boverkets beräkning av det totala byggbehovet består av tre delar:
- Tillkommande behov bygger på förväntad befolkningsförändring (positiv vid ökning, negativ vid minskning).
- Nuvarande över-/underskott utgår från byggande i relation till befolkningstillväxt sedan 2006.
- Bostadsreserv utgör det behov av lediga bostäder, för om- och inflyttning, som finns baserat på uppskattat antal hushåll tio år framåt.
Hushållens sammansättning påverkar prognoserna
Boverkets kalkyl bygger på SCB:s prognoser för befolkningsutvecklingen i olika regioner. Särskilt fokus ligger på hur antalet hushåll kan tänkas öka eller minska. Den rena befolkningsmängden är naturligtvis viktig, men även befolkningens åldersprofil och mönstren för familjebildning spelar en viktig roll. Allt detta leder också till stora skillnader mellan glesbygdslän och storstäder. Prognoserna utgår från hur mönstren sett ut tidigare.
I bedömningen över bostadsbehovet antas en bostad även vara en bostad. Det tas ingen hänsyn till om vilken typ eller storlek av bostad det handlar om. Skulle våra sätt att leva och bo förändras, påverkar det alltså också det uppskattade behovet av bostäder. Boverket påpekar därför att det är viktigt att kommunerna inte bara ser till antalet bostäder som behövs, utan även vilka behov hushållen har.
Frågetecken kring industrisatsningar i norr
Under de senaste åren har flera orter i Norr- och Västerbotten upplevt en kraftig inflyttning. Etableringen av en tidigare batterifabrik, satsningar på grön stålproduktion och nya gruvprojekt har skapat ett bostadsbehov som överstiger tidigare prognoser.
Boverkets modell bygger i huvudsak på historiska befolkningsdata. När en kommun genomgår satsningar, likt industrin i norr, som bryter mot den tidigare utvecklingstrenden fångas dessa förändringar inte alltid upp i beräkningarna.
Boverket förklarar också att landets totala byggbehov påverkas av om de nya invånarna flyttar hit från andra delar av landet eller från andra länder.
Behovet som störst i storstadslänen
Enligt Boverkets senaste analys behöver sju av tio nya bostäder byggas i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Läs mer på Boverkets sida för behovsberäkningar.
| Län | Totalt byggbehov per 1 000 invånare | Totalt byggbehov | varav tillkommande behov | varav under-/överskott | varav bostadsreserv |
|---|---|---|---|---|---|
| Stockholm | 7,7 | 19 120 | 9 876 | 7 918 | 1 326 |
| Uppsala | 7,0 | 2 854 | 2 264 | 366 | 223 |
| Södermanland | 3,4 | 1 023 | 772 | 110 | 141 |
| Östergötland | 3,7 | 1 756 | 1 156 | 362 | 238 |
| Jönköping | 3,7 | 1 382 | 747 | 467 | 168 |
| Kronoberg | 1,2 | 235 | 255 | -109 | 89 |
| Kalmar | 1,6 | 404 | 364 | -29 | 69 |
| Gotland | 3,8 | 233 | 174 | 26 | 33 |
| Blekinge | 0,8 | 122 | 51 | 10 | 60 |
| Skåne | 5,6 | 8 028 | 4 857 | 2 436 | 735 |
| Halland | 6,5 | 2 244 | 1 422 | 650 | 173 |
| Västra Götaland | 4,6 | 8 188 | 5 210 | 2 096 | 882 |
| Värmland | 1,9 | 535 | 420 | 28 | 87 |
| Örebro | 2,8 | 849 | 744 | -22 | 127 |
| Västmanland | 3,8 | 1 074 | 606 | 330 | 138 |
| Dalarna | 1,8 | 525 | 110 | 291 | 123 |
| Gävleborg | 1,4 | 397 | 152 | 169 | 75 |
| Västernorrland | 0,3 | 84 | -14 | 48 | 50 |
| Jämtland | 2,3 | 300 | 244 | 6 | 51 |
| Västerbotten | 2,7 | 761 | 617 | 24 | 121 |
| Norrbotten | 0,7 | 164 | 222 | -133 | 75 |
| Riket | 4,7 | 50 276 | 30 249 | 15 042 | 4 985 |
Anm. Byggbehovet för län och riket är summeringar baserat på enbart de kommuner med ett positivt byggbehov. Antal invånare är baserat på totalt antal invånare per län och i riket. Källa: Boverket.
Det är så här vi bor!
Vill du veta mer?
Kontakta oss om du har frågor om statistiken eller innehållet på sidan!